Fredagkväll. Valborg. Jag har dammat av min stackars gitarr och byggt ett provisoriskt capo. Mina fingertoppar ömmar. En välbekant smärta som skänker värme, lugn och lycka. Att spela gitarr är underbart. Om ingen lyssnar. Om ingen ställer krav. Som Lisa Ekdahl menar ; man känner sig skyddad - osårbar & trygg. Välbehövliga känslor just nu.
Idag har jag sålt kakor i lillebrors skola. Det är så skönt att få förlora sig i en serviceroll. Man behöver bara visa upp sin absolut trevligaste och gladaste sida. Det finns miljoner möjligheter att förgylla människors vardagssekunder. Skyddad bakom en disk, en monter eller en dator i en reception. Risken att bli djupt sårad är minimal. Jag är inte jag - jag spelar flickan bakom kassaapparaten som tar betalt.
Nu ska jag fortsätta lyssna på mysmusik. Jag ska klottra ner tankar i mina anteckningsböcker. Sen ska jag tvätta bort mitt skydd mot världen och borsta mina tänder. Jag ska läsa en bok och vara stolt över mig själv. Jag tog mig igenom denhär dagen också.
Satan vad bra!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar