28.4.10

Nr. 58

Dunkande, svidande, ilande, brännande.
Smärta i tomhet.
Smärta i vakum.
Tunga andetag i mörker.
kall.
Ensam bland alla andra.

Jag står mitt i ljuset.
I värmen.
I gemenskapen.
Men får inte komma in.
Får inte dela tryggheten, glädjen, lugnet.
Min kära vän hindrar mig.

Min vän.
Ångesten.

Ingen jag trivs att spendera tid med.
Ingen jag saknar när han går.
Men hans frånvaro gör mig nervös...
...liksom hans närvaro.
Paranoid.

Han finns alltid här för mig.
Om jag vill.
Om jag inte vill.
Han besöker mig. Då och då.
Inte lika ofta nu som förut.
Är tacksam för det.
Vore tacksammare om han försvann.

Kan inte gömma mig.
Kan bara välkomna honom...
..och önska att han snart går.

Aj, som fan.

2 kommentarer: