25.10.10

Nr. 134

Vi som alltid förstör. Går sönder, tar sönder. Vi som aldrig är nöjda. Vi som bråkar, blir sams. Hatar, älskar. För rastlösa för att vila i lyckan. Tristess är vardag. Ostimulerade själar - vill inte vara ensam, vill inte vara två. Vi är allt och ingenting. Ibland är du min trygghet, ibland min bästa vän.

Nr. 133

Fina ord just nu:

* POP
* Kaffe
* Kollegieblock
* Vardagskonst
* Cigaretter
* Produktion
* Kultur
* Fikapaus
* Kiosklitteratur
* Pocketbok
* Populärkultur
* Värmeljus
* Reportage
* Kreaktivitet

22.10.10

Nr. 132

FREDAG FREDAG FREDAG FREDAG

Det firar vi med promenader, kakor, kvällssol, sömn, litervis med thé och många timmar p3!

Nr. 131

Det var en gång en flicka som trodde att alla människor var goda innerst inne. I hennes liv fanns ingen plats för negativitet. Hon log mot världen och världen log tillbaks.

Flickan blev äldre och hennes blåa ögon skiftade färg. Hon blev tyst i tankar, misstänksam och rädd. Nu väntar hon på att bli sårad i en ensam lägenhet mellen hav och berg.

20.10.10

Nr. 130

Idag slog jag huvudet i en skåpslucka.

19.10.10

Nr. 129


Fika i solen.
Fantisera, drömma, älska livet en stund.
Människor är intressanta.
De väcker så mycker frågor att vara åskådare.

Undrar vad hon jobbar med.
Undrar vad han tänker på.
Vart har hon köpt skorna?
Vem pratar hon med i telefonen?
Undrar hur dom två känner varandra.
Hur ser det ut i hans kök?


Fantiserar mig igenom mina dagar.
Drömmer.
Tänker.
Inspireras.
Idag är himlen blå. Idag är livet är underbart.

18.10.10

Nr. 128

Långt till jul.
Långt till Sverige.
Ful.
Dum.

Fan!

16.10.10

Nr. 127

En månad. Jag var så rädd.
En månad. Jag var en liten flicka.
En månad. Jag blev modigare.
En månad. Jag blev äldre.

`Jag ser en vardag leta sig fram mellan förtjusning och sorg. Jag vågade och kan inte ångra en sekund. Tidvis har det varit ett helvete. Jag har kämpat ifrån dag ett. Ibland med gråten i halsen. Ibland med lyckorus i magen. Nu vet jag att jag kan. Jag kan stå på egna ben i en värld där ingen vet mitt namn. Mitt ibland mina dagdrömmar och min nya verklighet hittar jag sakta tillbaka till mig själv. Jag reder ut mina tankar och läker mina sår där jag vandrar de smala gatorna utan trottoarer.

14.10.10

Nr. 126


Det är inte lätt att vara snusare i ett land där det inte finns snus. Det är som att spela trumpet utan att ha en trumpet och som Pippi säger så är det bland de svåraste som finns. Amen!

Igår kväll insåg jag bara hade några få nikotintuggummin kvar så jag började planera för en promenad till apoteket. Så i morse när mitt té var slut och mina ögonbryn var plockade drog jag på mig mina converse och begav mig ut i solen.

När jag kom fram till disken på apoteket var det en italiensk tant som frågade mig vad jag ville ha. Sist jag var på apoteket i samma ärende fick jag hoppa och studsa och peka och visa för att få fram vad jag skulle ha men den här gången var jag bättre förberedd. Jag hade nämnligen med mig den tomma nikotintuggummikartongen som jag köpte sist. Jag visade stolt upp den och tanten gick för att hämta ett nytt paket. Toppen, tänkte jag.

Fast som oftast när jag ska göra någonting så var det en liten detalj som felade. Mina nikotintuggummin var slut i affären. Panik. Tanten försökte förklara det för mig på eldig italienska. Efter någon minut blev jag tvungen att tala om att jag inte förstått ett ord av hennes långa informationstal. Tanten såg sur ut men jag fick i alla fall tala med en yngre kvinna som, hör och häpna, kunde engelska! Hon plockade fram ciggaretter och "snuttepinnar" till mig UTAN nikotin. Jag förklarade för henne att - Det faktiskt är nikotinet jag vill åt. Då tittade hon på mig som om jag var totalt skadad tills jag förklarde för henne att jag kommer från Sverige där det finns en liten påse full med farliga gifter, inklusive nikotin, som man lägger under läppen. Hon förstod, eller hon låtsades låtsades i alla fall som om hon förstod. Hon hade varit i Norge och tyckte mycket om det landet vilket troligen gav henne lite extra sympati för mig som nordbo. God bless Norge. Kvinnan gick in i ett rum bakom disken och var borta länge, länge. Kanske en evighet, kanske 5 minuter. När hon kom tillbaka hade hon ett STORT paket tuggummin med sig. Jag andades ut och betalade 33.60€.

De här tuggummina är fantastiska jämfört med dem andra som smakade fotsula. Mjuka, vita och smakar söt mint.

Det är inte lätt att vara snusare i ett land där det inte finns snus.
Det är bland det svårste som finns, men det går om man vill.

13.10.10

Nr. 125


Utanför skiner solen, som alla dagar. För jag har hört att solen skiner även när det är molningt. Bilar låter arga när det är dåligt väder och jag fryser lite. Jag dricker té. Det är inte synd om mig. Jag är förlorad i ett underbart lugn denhär morgonen. Det kan bero på Melissa Horn, det kan bero på mig.
Kanske är det en tanke som blivit färdigtänkt i smyg.

12.10.10

Nr. 124


"Don't question why she needs to be so free
She'll tell you it's the only way to be
"

Ruby Tuesday



Nr. 123


Idag blev dert en liten promenad med kameran (mobilen). Jag svängde vänster i korsningen och kom på att jag faktiskt gick dit jag aldrig förut gått. Jag gillade det. Att svänga vänster i korsningen innebär att gå mot bergen och jag gillar bergen! Shoppade gjorde jag också. För £ 1.50 (ca 14 kr). Det blev en förstoringsspegel med plasthandtag. Har nämnligen tre speglar i lägenheten men ingen är bra nog att plocka ögonbrynen i. Viilket i-landsproblem. Nu dricker jag kaffe och ska väl gå ut igen snart antar jag.

Vilket informerande inlägg det blev.
Inte likt mig, spännande!
Det kanske håller på att ske en förändring i fröken Noréns lilla liv.
Vem vet?

11.10.10

Nr. 122






Fösöker värma kylan i hjärtat med litervis av té.

Otillfredställd med rastlösa tankar som aldrig får tala till punkt.

9.10.10

Nr. 121

Idag har vi varit på marknad - Pojkarna, deras Pappa och jag. Vädret var fantastiskt och jag fick nya kastruller men är inte speciellt ledsen för det. På ett café drack den godaste cappuccinon någonsin. Sen åkte vi hem.

På dagen dansade jag runt här hemma med både dammsugare och skurmopp. Jag organiserade klädkaoset och bäddade rent. Passade på att duscha också så nu luktar både jag och lägenheten gott.

På eftermiddagen lekte jag hejdlöst med pojkarna tills det var dags att åka och handla. Det är alltid en upplevelse att storhandla med två små italienska, utvilade duracellpojkar.

Nu på kvällen har vi ätit gott och tittat på Madicken. Jag kan nog inte tröttna på den filmen. Det roligaste på HELA dagen hände vid nio tiden när den pojkarnas mormor (som bara pratar italienska) härmade LusMia. Pissepotta, sa hon! Hahahahaha, har aldrig hört någonting så fantastiskt gulligt! Älskar den damen efter det. Ville bara krama om henne!

"Aldrig, aldrig, aldrig, aldrig, aldrig har jag sett en rak Banana."

Nr. 120


"Jag hörde att det var någon som dråsade omkull, det måste ha varit jag."

7.10.10

Nr. 118


























Sverige, Sverige, Sverige, Sverige.

Visst är jag tacksam för Italien. Jag tror att landet och kulturen formar mig mer än vad jag kan få in i min trånga lilla skalle. Det är mycket här som jag tycker mycket om. Framför allt så är det vackert. Idag är det den 7 Oktober och jag satt ute och solade i shorts och linne. Ändå har jag sanslös hemlängtan. Jag är förkyld i hela huvudet och kroppen ömmar. Klart som korvspad att jag längtar hem till min familj, isolerade hus, trägolv och varma filtar.

Svenska saker att sakna:

* Varm choklad
* Fuktig Skogsdoft
* Trägolv
* Skogaholmsostsmörgåsar
* Kaffekulturen
* SNUS
* Allemansrätten
* Språket
* Köttbullar
* Höstlöv

6.10.10

Nr. 117

Ibland vill jag vara så kär som Alva är i dendär Sotaren!
Tihii,

Nr. 116

Fy fan
Skitdag
Näsdukar och té.
Abstinens&ångest.
Ta mig hem när jag vill bort.
Jag orkar inte vara stark idag. Låt mig vara liten här i ensamheten.


Nr. 115

Havsluft, höga vågor och svarta moln.
Inget regn men inte långt ifrån.
Ibland vill jag flyta med stömmen.
Oftast vill jag gå emot.

Jag tror att jag trivs bäst när jag får gå där ingen förväntade sig att jag gick,

4.10.10

Nr. 114










Jag är flickan som gråter i smyg när Alva får dansa med Sotaren i Madicken.

2.10.10

Nr. 113

I en prickig klänning
I en park
I solen
En flicka i tankar
I tomhet
I tystnad
...och stadens brus.
Hon funderar.
Måste man vara två?
Vill jag dela min lycka? Multipliceras den då?

Italien har gjort henne lite mindre rädd
Lite brunare
Hon har fåt lite fler fräknar och lite bättre självförtroende.
Det ska bli spännande att få komma hem
Nu när jag vet hur mycket jag klarar av.

Hon tänker
Hon andas
Hon njuter
Hon ler.

1.10.10

Nr. 112



Ett glas vin och tecknat på tv.
Skratt&Språk.
Blandas, och skänker mig hopp.
Hopp om framtid i ett land där man inte går ut när det regnar.

Idag fylldes jag av en känsla.
Som jag inte minns...
...men det kändes bra.

Nr. 111



Promenad i regnet och glass direkt ur paketet.
Som en tonårsroman i konstform.

Lycka är att ha en familj.
Jag har inga gummistövlar här.
Det är en värdslig sak.