25.10.10
Nr. 134
Vi som alltid förstör. Går sönder, tar sönder. Vi som aldrig är nöjda. Vi som bråkar, blir sams. Hatar, älskar. För rastlösa för att vila i lyckan. Tristess är vardag. Ostimulerade själar - vill inte vara ensam, vill inte vara två. Vi är allt och ingenting. Ibland är du min trygghet, ibland min bästa vän.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ibland är vi som människor, helt vanliga människor med människors ärliga känslor och vi har ett så gott förstånd att vi följer vår känsla för vad som är rätt!
SvaraRaderaDu är rätt!
Hur mår du?
SvaraRaderaDu skriver så fint. Ja, alla är vi, trots allt, bara människor. Jag är förkyld men annars är det bra(: Hur mår du själv?
SvaraRaderaIdag har jag mått prima. Känt mig glad och stark. Det gör jag inte alla dagar precis men den här dan var helt i min smak.
SvaraRaderaHade du inte skrivit så fint som du gjorde hade jag inte inspirerats att skriva det jag skrev. Jag behöver någon som servar för att ha något att returnera på!
Sköt om dig!