19.11.10
18.11.10
Nr. 141
..behöver inte vara mer än doften av nybryggt kaffe och kurrande katter. Kyla som biter lite i kinden och skratt som känns som sockerdricka i magen. Inte ett utan Två långa, underbara telefonsamtal. Middag klockan fem och varm mjölk med Johans honung framför tv'n. Saltlakrits och marabou mjölkchoklad. Lycka behöver inte vara mer än en lusekofta ifrån second hand, en fin bok och en kärleksfull familj.
Lycka behöver inte vara mer.
Torsdagen som sparades i hjätat.
16.11.10
10.11.10
Nr. 139
Nr. 138
8.11.10
Nr. 137
6.11.10
2.11.10
Nr. 135
"Den erfarenhet av kärlek som jag har är inge vidare.
Har gett bort mitt hjärta två gångar, men båda gånger fick jag knivar i det.
Vågar inte testa, utan att va säker.
Blir det samma sak igen, fan, då slutar jag med kärlek."
-Haha
25.10.10
Nr. 134
Nr. 133
* POP
* Kaffe
* Kollegieblock
* Vardagskonst
* Cigaretter
* Produktion
* Kultur
* Fikapaus
* Kiosklitteratur
* Pocketbok
* Populärkultur
* Värmeljus
* Reportage
* Kreaktivitet
22.10.10
Nr. 132
Det firar vi med promenader, kakor, kvällssol, sömn, litervis med thé och många timmar p3!
Nr. 131
Flickan blev äldre och hennes blåa ögon skiftade färg. Hon blev tyst i tankar, misstänksam och rädd. Nu väntar hon på att bli sårad i en ensam lägenhet mellen hav och berg.
20.10.10
19.10.10
Nr. 129
Fantisera, drömma, älska livet en stund.
Människor är intressanta.
De väcker så mycker frågor att vara åskådare.
Undrar vad hon jobbar med.
Undrar vad han tänker på.
Vart har hon köpt skorna?
Vem pratar hon med i telefonen?
Undrar hur dom två känner varandra.
Hur ser det ut i hans kök?
Fantiserar mig igenom mina dagar.
Drömmer.
Tänker.
Inspireras.
Idag är himlen blå. Idag är livet är underbart.
18.10.10
16.10.10
Nr. 127
En månad. Jag var en liten flicka.
En månad. Jag blev modigare.
En månad. Jag blev äldre.
`Jag ser en vardag leta sig fram mellan förtjusning och sorg. Jag vågade och kan inte ångra en sekund. Tidvis har det varit ett helvete. Jag har kämpat ifrån dag ett. Ibland med gråten i halsen. Ibland med lyckorus i magen. Nu vet jag att jag kan. Jag kan stå på egna ben i en värld där ingen vet mitt namn. Mitt ibland mina dagdrömmar och min nya verklighet hittar jag sakta tillbaka till mig själv. Jag reder ut mina tankar och läker mina sår där jag vandrar de smala gatorna utan trottoarer.
14.10.10
Nr. 126
Igår kväll insåg jag bara hade några få nikotintuggummin kvar så jag började planera för en promenad till apoteket. Så i morse när mitt té var slut och mina ögonbryn var plockade drog jag på mig mina converse och begav mig ut i solen.
När jag kom fram till disken på apoteket var det en italiensk tant som frågade mig vad jag ville ha. Sist jag var på apoteket i samma ärende fick jag hoppa och studsa och peka och visa för att få fram vad jag skulle ha men den här gången var jag bättre förberedd. Jag hade nämnligen med mig den tomma nikotintuggummikartongen som jag köpte sist. Jag visade stolt upp den och tanten gick för att hämta ett nytt paket. Toppen, tänkte jag.
Fast som oftast när jag ska göra någonting så var det en liten detalj som felade. Mina nikotintuggummin var slut i affären. Panik. Tanten försökte förklara det för mig på eldig italienska. Efter någon minut blev jag tvungen att tala om att jag inte förstått ett ord av hennes långa informationstal. Tanten såg sur ut men jag fick i alla fall tala med en yngre kvinna som, hör och häpna, kunde engelska! Hon plockade fram ciggaretter och "snuttepinnar" till mig UTAN nikotin. Jag förklarade för henne att - Det faktiskt är nikotinet jag vill åt. Då tittade hon på mig som om jag var totalt skadad tills jag förklarde för henne att jag kommer från Sverige där det finns en liten påse full med farliga gifter, inklusive nikotin, som man lägger under läppen. Hon förstod, eller hon låtsades låtsades i alla fall som om hon förstod. Hon hade varit i Norge och tyckte mycket om det landet vilket troligen gav henne lite extra sympati för mig som nordbo. God bless Norge. Kvinnan gick in i ett rum bakom disken och var borta
De här tuggummina är fantastiska jämfört med dem andra som smakade fotsula. Mjuka, vita och smakar söt mint.
Det är inte lätt att vara snusare i ett land där det inte finns snus.
Det är bland det svårste som finns, men det går om man vill.
13.10.10
Nr. 125
Utanför skiner solen, som alla dagar. För jag har hört att solen skiner även när det är molningt. Bilar låter arga när det är dåligt väder och jag fryser lite. Jag dricker té. Det är inte synd om mig. Jag är förlorad i ett underbart lugn denhär morgonen. Det kan bero på Melissa Horn, det kan bero på mig.
Kanske är det en tanke som blivit färdigtänkt i smyg.
12.10.10
Nr. 123
Vilket informerande inlägg det blev.
Inte likt mig, spännande!
Det kanske håller på att ske en förändring i fröken Noréns lilla liv.
Vem vet?
11.10.10
9.10.10
Nr. 121
På dagen dansade jag runt här hemma med både dammsugare och skurmopp. Jag organiserade klädkaoset och bäddade rent. Passade på att duscha också så nu luktar både jag och lägenheten gott.
På eftermiddagen lekte jag hejdlöst med pojkarna tills det var dags att åka och handla. Det är alltid en upplevelse att storhandla med två små italienska, utvilade duracellpojkar.
Nu på kvällen har vi ätit gott och tittat på Madicken. Jag kan nog inte tröttna på den
"Aldrig, aldrig, aldrig, aldrig, aldrig har jag sett en rak Banana."
8.10.10
7.10.10
Nr. 118
Visst är jag tacksam för Italien. Jag tror att landet och kulturen formar mig mer än vad jag kan få in i min trånga lilla skalle. Det är mycket här som jag tycker mycket om. Framför allt så är det vackert. Idag är det den 7 Oktober och jag satt ute och solade i shorts och linne. Ändå har jag sanslös hemlängtan. Jag är förkyld i hela huvudet och kroppen ömmar. Klart som korvspad att jag längtar hem till min familj, isolerade hus, trägolv och varma filtar.
Svenska saker att sakna:
* Varm choklad
* Fuktig Skogsdoft
* Trägolv
* Skogaholmsostsmörgåsar
* Kaffekulturen
* SNUS
* Allemansrätten
* Språket
* Köttbullar
* Höstlöv
6.10.10
Nr. 116
Skitdag
Näsdukar och té.
Abstinens&ångest.
Ta mig hem när jag vill bort.
Jag orkar inte vara stark idag. Låt mig vara liten här i ensamheten.
Nr. 115
Inget regn men inte långt ifrån.
Ibland vill jag flyta med stömmen.
Oftast vill jag gå emot.
Jag tror att jag trivs bäst när jag får gå där ingen förväntade sig att jag gick,
4.10.10
2.10.10
Nr. 113
I en park
I solen
En flicka i tankar
I tomhet
I tystnad
...och stadens brus.
Hon funderar.
Måste man vara två?
Vill jag dela min lycka? Multipliceras den då?
Italien har gjort henne lite mindre rädd
Lite brunare
Hon har fåt lite fler fräknar och lite bättre självförtroende.
Det ska bli spännande att få komma hem
Nu när jag vet hur mycket jag klarar av.
Hon tänker
Hon andas
Hon njuter
Hon ler.
1.10.10
30.9.10
Nr. 110
På en cykel, genom små byar och längst allégator där löven bildar en färgsprakande matta på backen.
Fri som en fågel.
Jag tittar på klockan. Vad spelar tiden för roll just nu?
Jag undrar. Jag funderar. Jag njuter.
Framför allt så tänker jag för mycket.
Jag ställer krav på mig själv.
"Världens bästa filurare - Det är jag det."
Nr. 109
På marknaden köpte jag i alla fall två sjalar & en jacka. Passade även på att gå in i min favoritaffär Rossella Carrara. Rossella Carrara är en typsik Sarah affär. Där finns MASSA oliksa sorters fina mössor, hattar, sjalar, väskor och plånböcker (o.s.v): Det var där jag köpte min väska. Idag blev det en present till en fin vän.
Cyklade hemåt för att äta lunch. Idag blev det pasta med tomatsås, parmaskinka och oliver. Efter maten tog jag en promenad. Satte mig i en liiten park med papper och penna. Jag måste säga "words don't come easy to me" - Men jag saknar att skriva. Idag slukas bergstopparna av molnen här utanför. Jag tycker att det är vackert. Nu är det dags att börja fundera på att gå ner till pojkarna. Jag hoppas att jag slipper titta på Karlsson på taket idag (också...).
29.9.10
Nr. 107
Idag har jag varit i Pietrasanta igen. Tycker om den lilla staden! Köpte ett block och en penna att skriva Italienska Glosor i. Till lunch åt jag den godaste fruktsalladen med Focaccia (bröd) till. Mmmm... (:
Nu är det snart dags att gå ned till pojkarna. Ska bara diska först...
27.9.10
Nr. 105
Blev sagan som den skulle?
Du är så äcklig, att jag inte såg det förut.
Du må ha öppnat mina ögon men du stängde mitt hjärta och tog ifrån mig mitt sätt att se.
*****!
Nr. 104
Bad om förståelse. Visdom gör ont.
Drömmar. Hopp. Allvar och bakslag.
Hälften lycka, hälften sorg. Balans.
Du vill injicera din passion i en värld som inte bryr sig.
Världen är spännande & livet är vackert.
Det finns dem som är starkare än du.
Mig kan du inte förstöra. Idiot.
22.9.10
Nr. 103
Buonasera,
Att promenera längst aggresivt traffikerade gator. Här finns det inga trottoarer.
Att flyta med i folkmassan på en äkta Italiensk marknad.
Forte dei Marmi - Jag är lite kär.
Jag köpte ett par shorts.
Hittade en till liten affär. Köpte hem smör och salta pinnar.
Språket - Fantastico
Jag saknar min trygghet men jag tror att det finns en mening med smärtan i hjärtat.
21.9.10
Nr. 102
18.9.10
Nr. 101
Jag går sönder, jag lagas. Hjärtat slutar slå, det vibrerar.
Tidvis blandade känslor. Tidvis bara tom.
Jag tror att allt blir bra.
Min skrivlust börjar komma tillbaka - så även min livslust.
Tycker mycket om Italien redan. Det är fantastiskt vackert här.
Idag gick jag ensam bland hundratals Italienare.
Jag är mindre här där ingen vet vem jag är.
Egentligen gör det mig ingenting.
Inte nu.
Ciao!