10.11.10

Nr. 138

Ajdå, jag gick sönder. När värmen under täcket lockar mer än livet. Jag är ett barn i baksätet på en bil. Jag frågar när vi är framme. Var tionde minut. Omedvetet protesterar jag. Apati. Kall ifrån hjärtat, ut i fingertopparna. Dumma jävla regn. Dumma jävla mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar